100228

Egentligen borde jag inte skriva det här men jag gör det ändå. Om några månader när jag läser det här kommer jag undra vad fan jag tänkte med - amningshjärna är förklaringen.

Men. Jag är så otroligt less. Less på att Ella inte orkar äta så mycket som hon måste. Less på att sova i en hård sjukhussäng. Less på att Ella verkar vilja grina mer och mer. Less på att Jonas inte förstår, eller vill förstå. Less på att allt verkar hänga på mig. Less på maten. Less på mig själv. Less på att känna tvivel. Less på att känna att jag inte räcker till. Less på att känna att Jonas tycker att allt jag gör är fel. Less på att ingen av mig och Jonas kan ge sig.

Ja. Nog om det? Men, det finns saker som stör mig så jag blir nästan helt vansinnig. Vuxna människor som enligt mig beter sig något yngre än deras faktiska ålder. Stå för vad du gör och gör nånting åt det du inte trivs med!!! Vad är felet? Om man mår dåligt över sin vikt t ex, varför inte gå ner då eller sluta tjata å skylla ifrån sig? Om man inte har något jobb, varför inte försöka söka mer aktivt, eller allrahelst, sluta välja bort vissa yrken? Om man har dåligt med pengar, varför inte mätta mun efter matsäcken? Om man tycker att livet utan en partner är pest å pina, varför inte försöka inse att singellivet kanske inte är dumt ändå?

Jag påstår inte att jag haft några större hinder i mitt liv, men jag jobbar t ex på ett av Ånges mest hatade ställen just för att det är ett jobb. Jag är less på jobbet, men jag vet att jag inte har mycket att välja på därför är jag tyst (åtminstonde jobbet). Men däremot behöver jag aldrig be någon om pengar för att kunna betala räkningar (jo nu men de är skillnad).

ÅÅÅÅÅh de här testar mitt tålamod något jävulskt.. Ingen säger ifrån, snart kommer jag göra det och skapa mig en ovän för livet. Men. Alltså. Tålamodet är slut.

Ja det är mitt fel att jonas MÅSTE vara på sjukhus så jävla mycke, det är mitt fel att Ella föddes för tidigt, det är mitt fel att Ella inte kan vara uppe i så många människor (allra minst dagisbarn) pga infektionsrisken, det är mitt fel att Jonas aldrig 'får' göra något roligt, det är mitt fel att Jonas inte har kontakt med sina gamla kompisar, det är fan mitt fel att jonas valde å köpa ett hus som måste renoveras som innebär att han 'måste' slita ihjäl sig. Enligt mig är de hans eget fel då han väljer å köpa ett renoveringsobjekt...

Kanske man kan välja sina ord lite grann?

Något som stör mig desto mer är Jonas jävla beteende också, Niklas ringer och säger att han ska på krogen. Jonas svarar att de kommer han aldrig mer få göra pga elak kärring. Eh, kanske man skulle tänkt på innan man skaffade barn? Dessutom har du ett barn som behöver sjukhusvård å du tänker på krogen? Milda makter, jag tror jag sliter av mig håret. Förlåt återigen för att du måste vara här, pappa.... Jag förstår väl att han vill göra något roligt, det vill jag också men just nu behöver vi fokusera på Ella så vi kommer härifrån någon gång å då är elak kärring fel ordval.


Så nu vet vi vad som händer med hjärnan när man ammar ;)



Prosit!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0